Konflikten om Babblarna

Babba, Bibbi, Bobbo, Dadda, Diddi och Doddo presenterades allra först i boken ”Språkutveckling hos handikappade barn 2, Ordstadium” av professor Iréne Johansson. Figurerna sydde man själv som tygdockor och lekte med enligt instruktion i boken. Syftet var att lära barn med svårigheter i sin språkutveckling att kunna höra och göra skillnad på de olika språkljuden som figurernas namn består av.

Det var Anneli Tisell, som är grundare av Hatten Förlag, som tog fram konceptet till Babblarna och grunderna för bilder och texter. Tillsammans med Iréne Johansson arbetade hon fram idéerna och manus till de första böckerna om Babblarna. Baserat på Annelis vision – och under hennes ledning – har flera kreatörer varit med och tagit fram illustrationer, filmer och sånger. Detta har de gjort antingen som anställda eller som uppdragstagare på frilansbasis. Ola Schubert är en av dessa kreatörer.

Det har hela tiden varit tydligt att det är Anneli Tisell som leder arbetet och fattar de slutgiltiga besluten om hur Babblarnas värld ska se ut. Under de första åren lade hon dessutom alltid sista handen på all grafik och alla illustrationer.

Här kan du läsa hela historien om Babblarna.

Anneli Tisell, grundare av Hatten Förlag, kommenterar:
– Mina idéer kring Babblarnas värld föddes 2003, långt innan någon annan kreatör kom med på resan. Först 2005 kontaktade jag andra personer, bland andra Ola Schubert, för att få hjälp med att arbeta ut idéerna till böcker, musik, animerad film och leksaker. Det är en skev bild som Ola Schubert försöker måla upp när han kallar sig för ”Babblarnas illustratör” – han var i själva verket en av flera och han anlitades främst för sin kompetens som animatör.

Bakgrunden till beslutet var att Ola Schuberts agerande riskerade att stoppa Babblarna.

Efter ett långt samarbete sade han upp sig från Hatten på hösten 2017. I anslutning till uppsägningen hävdade Ola Schubert att han ägde rättigheterna till det han producerat och krävde att förlaget omedelbart skulle sluta använda de illustrationer han medverkat till att skapa.

När Hatten inte gick med på Ola Schuberts krav kontaktade han i stället Hattens samarbetspartner och krävde att de skulle sluta sprida Babblarna. Det ledde bland annat till att Youtube stängde ner filmerna om Babblarna i en månad. Han försökte också stoppa Babblarnas musikal.

Hatten försökte lösa detta tillsammans med Ola Schubert, men han ville inte acceptera att förlaget ägde rättigheterna till Babblarna. För att Hatten skulle kunna fortsätta med sin verksamhet behövde konflikten lösas.

Anneli Tisell, vd för Hatten, kommenterar:
– Alla försök från vår sida att få Ola Schubert att dra tillbaka sina krav misslyckades. Detta ställde mig och Hatten inför ett val: Antingen skulle Babblarna gå en osäker framtid till mötes eller så måste vi gå till domstol för att få ett stopp på saboterandet av Hattens arbete.

Det framgår av flera olika avtal som Ola Schubert och Hatten slutit genom åren. Så sent som i maj 2017, alltså samma år som han sade upp sig, undertecknade han ett avtal som innehöll den här formuleringen:

”Allt material den anställde har skapat och kommer att skapa, inom ramen för anställningen I Hatten Education AB, tillfaller Hatten Education AB. Hatten äger vidare alla rättigheter till allt material som den anställde skapat, skapar och producerar inom ramen för anställningen i Hatten Education AB. Den anställde har inte rätt att privat sälja eller marknadsföra, inom ramen för anställningen, producerat material.”

(Under domstolsförhandlingarna påstod Ola Schubert att detta avtal inte säger något om upphovsrätt samt att han uppfattat att skrivningarna om ”material” gällde arbetsfiler och fysiska modeller.)

Dessutom finns det ett avgörande argument som bekräftades av Ola Schubert under domstolsförhandlingen, och som Arbetsdomstolen tog fasta på i sin dom:

Under de tolv år som Ola Schubert arbetade med Babblarna hade han godkänt förlagets fria användning av all grafik och alla illustrationer som han varit med om att skapa. Vid det laget hade han hunnit få cirka 2,4 miljoner kronor i lön och andra ersättningar för sitt arbete. Det var inte förrän han sade upp sig i december 2017 som han ifrågasatte att Hatten ägde rättigheterna till Babblarna. Han hade heller aldrig ifrågasatt att Hatten hade försett böcker och annat material med copyrightstämpel (”© Hatten Förlag”).

Anneli Tisell, vd för Hatten, kommenterar:
– Fram till 2017 var vi helt överens om ersättningen och villkoren för den fria användningen av de illustrationer som Ola Schubert medverkade till. Detta berättade han också själv om i domstolsförhandlingen. Mot den bakgrunden var det orimligt att han plötsligt hävdade att han ägde rättigheterna och därför skulle godkänna användningen av materialet.

Som grund för domstolens enhälliga beslut låg domstolens värdering av de anställnings- och uppdragsavtal som Ola Schubert tecknat med Hatten. Ett exempel är anställningsavtalet från 2017 som innehöll formuleringen ”Allt material den anställde har skapat och kommer att skapa, inom ramen för anställningen I Hatten Education AB, tillfaller Hatten Education AB.”

Under domstolsförhandlingarna låg hela bevisbördan på Hatten, vilket innebar att förlaget behövde bevisa att det funnits överenskommelser om att Hatten ska äga rättigheterna till Babblarna. Ändå baseras domen till stor del på Ola Schuberts egna berättelser i domstolsförhandlingarna. Det handlar alltså inte bara om de bevis som Hatten presenterat, utan också om Ola Schuberts egna ord. Så här skrev domstolen i domen:

”Av utredningen, bl.a. Ola Schuberts i förhör lämnade uppgifter, framgår att Ola Schubert under hela anställningstiden fick kännedom om så gott som all Hattens användning av hans illustrationer för allehanda produkter, nationellt och internationellt, och att han inte framförde någon invändning mot användningen förrän den 15 december 2017 utan själv ofta medverkade till eller underlättade den. Därigenom har Ola Schubert, enligt Arbetsdomstolens mening, handlat på ett sådant sätt att Hatten och han får anses ha avtalat att Hatten har förfoganderätten till de illustrationer han gjorde som uppdragstagare”.

Trots detta har Ola Schubert i sociala medier hävdat att domstolens beslut grundar sig på Anneli Tisells och andras felaktiga vittnesmål. Han har också påstått i sociala medier att Anneli Tisell har ljugit under sitt vittnesmål i domstolen, vilket inte stämmer.

Magnus Tonell, Hattens advokat, kommenterar:
– Den som ljuger under ett vittnesmål i en domstol gör sig skyldig till brottet mened, något som normalt ger fängelse, så det är en väldigt allvarlig anklagelse.

Ladda ner Arbetsdomstolens dom som PDF

Hatten har utan framgång gjort upprepade försök att komma överens med Ola Schubert, både innan förlaget stämde honom och senare. Att stämma Ola Schubert blev nödvändigt när han kontaktade Youtube och andra samarbetspartner till Hatten för att få dem att sluta sprida Babblarna. Det gick så långt att Youtube stängde ner filmerna med Babblarna i en månad. För att Hatten skulle kunna fortsätta arbetet med Babblarna krävdes det att rättsväsendet bekräftade att Hatten ägde rättigheterna till Babblarna.

Hatten har även efter domen kontaktat Ola Schubert för att försöka komma överens om att lägga denna konflikt bakom sig.

Anneli Tisell, vd för Hatten, kommenterar:
– Vi har hela tiden velat lösa denna konflikt utan att blanda in rättsväsendet. Det har varit en påfrestande resa för alla inblandade, både känslomässigt och ekonomiskt. Jag önskar att tvisten hade kunnat lösas på något annat sätt, men eftersom Ola Schubert inte ville gå med på att hitta en gemensam lösning blev vi tvungna att gå till domstol. I alla fall om vi skulle ha någon chans att arbeta vidare med Babblarna. Jag hoppas fortfarande på att vi ska kunna hitta en gemensam uppgörelse som gör att vi kan lägga allt detta bakom oss.

Ola Schubert har i sociala medier kritiserat att det var Arbetsdomstolen som hanterade tvisten. Men att stämningen gick till Arbetsdomstolen berodde på att tvisten handlade om Ola Schuberts anställning hos Hatten, som har kollektivavtal med fackförbundet Unionen. I kollektivavtalet åtar sig både fack och arbetsgivare att den här sortens tvister i första hand ska lösas via förhandlingar, och om det inte går ska Arbetsdomstolen vara sista instans.

Om Hatten i stället skulle ha stämt Ola Schubert i tingsrätten så skulle stämningsansökan ha avvisats med hänvisning till att förlaget hade valt fel domstol. Att frågan avgjordes i Arbetsdomstolen är alltså inte Hattens val, utan följer den ordning som gäller på den svenska arbetsmarknaden.

I Arbetsdomstolen sitter ledamöter som är utsedda av regeringen på förslag från fack och arbetsgivare. Man kan se Arbetsdomstolen och dess sammansättning som en viktig del av den svenska modellen, där staten lämnar över ett stort ansvar för att lösa eventuella konflikter till arbetsmarknadens parter.

Magnus Tonell, Hattens advokat, kommenterar:
– Arbetsdomstolen har tidigare dömt i vägledande domar på upphovsrättsområdet och jag uppfattar dem som mycket kompetenta gällande denna typ av ärenden. Utfallet ligger också i linje med tidigare avgöranden i Arbetsdomstolen.

Hatten har haft rättegångskostnader i form av advokatarvoden på mer än 1,1 miljoner kronor, och Arbetsdomstolens dom innebär att Ola Schubert ska ersätta Hatten för dessa kostnader. Det är i linje med praxis i Sverige, där den förlorade parten alltid ersätter den vinnande parten för dess omkostnader i samband med en juridisk tvist.

Magnus Tonell, Hattens advokat, kommenterar:
– Att förloraren betalar den vinnande partens omkostnader är en risk som båda parter är väl medvetna om när man går till domstol. Jag tycker att det är en bra ordning, eftersom den motverkar att man lättvindigt utsätter motparten för onödiga domstolsprocesser. Båda parter kan välja att i stället söka förlikning, vilket ofta är det bästa för alla inblandade.

Som regel ska rättegångskostnaderna betalas omgående efter att en dom vunnit laga kraft. I stället beskrev Ola Schubert i sociala medier domen som ett rättshaveri och meddelade att ”den här striden är långt ifrån över”. Efter en första kontakt om rättegångskostnaderna väntade Hatten ytterligare 30 dagar utan att höra något från Ola Schuberts ombud eller honom själv. Först därefter lämnade Hatten ärendet till Kronofogden, som är den myndighet som ska se till att den som har rätt att få betalt får det och att det sker på ett rättssäkert sätt.

Magnus Tonell, Hattens advokat, kommenterar:
– Om det är svårt att betala skulden brukar den förlorande parten höra av sig med önskemål om en avbetalningsplan. När den skuldsatta varken betalar eller hör av sig är praxis att ärendet lämnas till Kronofogden. I det här fallet togs ingen sådan kontakt från vare sig Ola Schubert eller hans advokat.

Någon vecka efter att Kronofogden startat ärendet gällande Ola Schuberts skuld skickade han ett brev till Hatten där han bad om ett långt uppskov på hela beloppet. Brevet innehöll dock inga argument eller förslag som skulle kunna motivera ett sådant uppskov för Hattens del. Ola Schubert har efter det inte tagit några initiativ för att upprätta en avbetalningsplan för skulden till Hatten.

Magnus Tonell, Hattens advokat, kommenterar:
– Som jag ser det finns det i den här sortens fall två självklara premisser för att det ska bli aktuellt med ett uppskov eller en avbetalningsplan: Dels att den skuldsatta visar en vilja att göra rätt för sig, dels att den skuldsatta visar en vilja att inte processa vidare mot motparten eller på andra sätt misskreditera motparten. Inget av dessa två kriterier är uppfyllda, varför jag inte ser något skäl till att Hatten på eget initiativ skulle bistå Ola Schubert ekonomiskt.

Ola Schubert har fortfarande inte frivilligt betalat någon del av sin skuld till Hatten. I stället ansökte han våren 2022 hos Kronofogden om skuldsanering, vilket i praktiken innebär att myndigheten skulle besluta om att skulden avskrivs och att Hatten alltså inte får någon ytterligare ersättning för sina rättegångskostnader.

I sitt yttrande till Kronofogden invände Hatten mot en skuldsanering med hänvisning till hur det skulle påverka Hattens verksamhet:

”Risken är stor att Ola Schubert skulle tolka en skuldsanering som ett slags ogiltigförklarande av Arbetsdomstolens dom. I praktiken riskerar det även att uppmuntra honom till fortsatta publika angrepp på Hatten, då den enhälliga domen från Arbetsdomstolen inte tycks räcka för att Ola Schubert ska acceptera Hattens upphovsrätt.”

Kronofogden avslog Ola Schuberts ansökan, bland annat med motiveringen att han varit medveten om det ekonomiska risktagandet med att lösa tvisten i domstol och att han därmed också tagit på sig skyldigheten att följa domen. Ola Schubert överklagade därefter Kronofogdens beslut till Stockholms tingsrätt, som avslog överklagan. Svea Hovrätt gjorde dock en annan bedömning än såväl Kronofogden som Stockholms tingsrätt och beviljade slutligen skuldsanering.

Magnus Tonell, Hattens advokat, kommenterar:

”Jag kan konstatera att Arbetsdomstolens dom ligger fast och jag vill vara tydlig med att beskedet från Svea Hovrätt inte alls handlar om domen utan endast om rättens bedömning kring frågan om skuldsaneringslagens krav var uppfyllda eller inte”.