Konflikten om Babblarna

Mellan 2017 och 2019 pågick en sorglig tvist mellan Hatten Förlag och en tidigare anställd, Ola Schubert, om vem som äger rättigheterna till illustrationerna i Babblarnas värld. Här har vi samlat information om tvisten.
Anneli Tisell, vd för Hatten Förlag

Senast uppdaterad den 1 juli 2022

Konflikten i sammandrag

En kort bakgrund om Babblarna

Babba, Bibbi, Bobbo, Dadda, Diddi och Doddo är bekanta för de flesta små barn i Sverige. Men tygdockor med samma namn och liknande former fanns i många år innan Babblarnas värld var påtänkt. De användes inom ramen för Karlstadmodellen, en språkträningsmodell grundad av professor Iréne Johansson.

Som mamma till en son med Downs syndrom kom formgivaren Anneli Tisell i kontakt med Karlstadmodellen. Idén att omarbeta dockorna och skapa ett koncept med namnet Babblarna föddes och Anneli kontaktade Iréne Johansson. Hon gillade idén, och planeringen för böcker, leksaker, musik och spel började.

I dag finns Babblarna på de allra flesta förskolor och i många småbarns hem. Babblarnas böcker har spridits i över 700 000 exemplar på svenska och Babblarnas filmer har över 900 miljoner visningar på Youtube. Babblarnas vaggvisa var den mest spelade låten i Sverige på Spotify under 2021.

Babblarna ges ut av Hatten Förlag, där Anneli Tisell är grundare och vd. Här kan du läsa mer om Babblarna och här kan du läsa mer om historien om Babblarna.

Tvisten

Efter ett långt samarbete sade animatören och illustratören Ola Schubert upp sig från Hatten på hösten 2017. Då hade han i olika omgångar varit anställd och uppdragstagare till förlaget i mer än tolv år. För motsvarande tre års heltidsarbete hade han fått totalt 2,4 miljoner kronor i lön och andra ersättningar.

I anslutning till uppsägningen skickade Ola Schubert ett kravbrev till Hatten och hävdade att han ägde rättigheterna till det han producerat under sin tid på Hatten. Han krävde att förlaget omedelbart skulle sluta använda de illustrationer han medverkat till att skapa.

När Hatten inte gick med på Ola Schuberts krav kontaktade han i stället förlagets samarbetspartner. Med hänvisning till upphovsrätten framförde han samma krav till dem – att de omedelbart skulle sluta använda Babblarna. Detta ledde bland annat till att Youtube stängde ner filmerna med Babblarna i en hel månad. Han försökte också att stoppa Babblarnas musikal.

Sedan alla försök att få Ola Schubert att dra tillbaka sina krav misslyckats valde Hatten att stämma honom. Syftet var att få ett rättsligt klargörande om vem som äger rättigheterna till illustrationerna i Babblarnas värld. Annars skulle förlagets arbete med Babblarna inte kunna fortsätta.

Arbetsdomstolen beslutade i november 2019 enhälligt att Hatten äger rätten att förfoga över Ola Schuberts bidrag till Babblarnas värld. Ola Schubert blev genom domen också skyldig att ersätta Hatten för deras rättegångskostnader. Här kan du läsa Arbetsdomstolens dom och här kan du läsa Hattens pressmeddelande om domen.

Efter domen

Ola Schubert har dock inte accepterat Arbetsdomstolens dom, varken när det gäller att Hatten äger rättigheterna till Babblarna eller att han är skyldig att ersätta Hattens rättegångskostnader. Han bedriver en kampanj på nätet där han misskrediterar förlaget och fortsatt hävdar att han visst borde äga rättigheterna till det han har producerat åt Hatten.

Ola Schubert har inte frivilligt betalat någon del av sin skuld till Hatten och inte heller bett om att få en avbetalningsplan. I stället ansökte han våren 2022 hos Kronofogden om skuldsanering. Det skulle i praktiken innebära att myndigheten skulle besluta om att skulden avskrivs och att Hatten alltså inte får någon ytterligare ersättning för sina rättegångskostnader. Kronofogden avslog hans ansökan, bland annat med motiveringen att han varit medveten om det ekonomiska risktagandet med att lösa tvisten i domstol och att han därmed också tagit på sig skyldigheten att följa domen.

Hatten fortsätter kontinuerligt att kontakta Ola Schubert med önskan om att hitta en uppgörelse som gör att bägge parter kan lägga konflikten bakom sig.

Pressklipp i urval

Konflikten om Babblarna har synts mycket i media. Nedan följer länkar till ett urval av artiklarna.
Snart avgörs bråket om Babblarna. Resumé, 3 april 2019

Striden om Babblarna: Barnprogramsuccén hotas av upphovsrättstvist. SVT, 8 april 2019

Konflikten som skuggar Babblarnas miljonframgångar. Dagens Nyheter, 4 maj 2019

Förlaget vinner strid om ”Babblarna”. Svenska Dagbladet, 27 november 2019

Babblarnas förlag: Tecknaren ställde orimliga krav. Kollega, 21 januari 2020

Babblarnas tecknare ångrar inget trots miljonsmällen, Kollega, 21 januari 2020

Svenska Tecknare skadar upphovsrätten. Lag & Avtal, 27 januari 2020

Frågor och svar

Babba, Bibbi, Bobbo, Dadda, Diddi och Doddo presenterades allra först i boken ”Språkutveckling hos handikappade barn 2, Ordstadium” av professor Iréne Johansson. Figurerna sydde man själv som tygdockor och lekte med enligt instruktion i boken. Syftet var att lära barn med svårigheter i sin språkutveckling att kunna höra och göra skillnad på de olika språkljuden som figurernas namn består av.

Så här såg Dadda, Bobbo, Babba och Bibbi ut när Anneli Tisell sydde dem till sin son 1999 enligt instruktionerna i boken ”Språkutveckling hos handikappade barn 2, Ordstadium” av Iréne Johansson.

Det var Anneli Tisell, som är vd för Hatten, som tog fram konceptet till Babblarna och grunderna för bilder och texter. Tillsammans med Iréne Johansson arbetade hon fram idéerna och manus till de första böckerna om Babblarna. Baserat på Annelis vision – och under hennes ledning – har flera kreatörer varit med och tagit fram illustrationer, filmer och sånger. Detta har de gjort antingen som anställda eller som uppdragstagare på frilansbasis. Ola Schubert är en av dessa kreatörer.

Det har hela tiden varit tydligt att det är Anneli Tisell som leder arbetet och fattar de slutgiltiga besluten om hur Babblarnas värld ska se ut. Under de första åren lade hon dessutom alltid sista handen på all grafik och alla illustrationer.

Här kan du läsa hela historien om Babblarna.

Anneli Tisell, vd för Hatten, kommenterar:
– Mina idéer kring Babblarnas värld föddes 2003, långt innan någon annan kreatör kom med på resan. Först 2005 kontaktade jag andra personer, bland andra Ola Schubert, för att få hjälp med att arbeta ut idéerna till böcker, musik, animerad film och leksaker. Det är en skev bild som Ola Schubert försöker måla upp när han kallar sig för ”Babblarnas illustratör” – han var i själva verket en av flera och han anlitades främst för sin kompetens som animatör.

När idén om konceptet Babblarna växte fram tänkte sig Anneli Tisell att figurerna och stilen skulle se ut så här. Detta är skisser som hon ritade innan Ola Schubert och Hannes Hagstrand började sitt arbete med Babblarna.
Skiss av Anneli Tisell som sedan bearbetats av Ola Schubert och Hannes Hagstrand.

Bakgrunden till beslutet var att Ola Schuberts agerande riskerade att stoppa Babblarna.

Efter ett långt samarbete sade han upp sig från Hatten på hösten 2017. I anslutning till uppsägningen hävdade Ola Schubert att han ägde rättigheterna till det han producerat och krävde att förlaget omedelbart skulle sluta använda de illustrationer han medverkat till att skapa.

När Hatten inte gick med på Ola Schuberts krav kontaktade han i stället Hattens samarbetspartner och krävde att de skulle sluta sprida Babblarna. Det ledde bland annat till att Youtube stängde ner filmerna om Babblarna i en månad. Han försökte också stoppa Babblarnas musikal.

Hatten försökte lösa detta tillsammans med Ola Schubert, men han ville inte acceptera att förlaget ägde rättigheterna till Babblarna. För att Hatten skulle kunna fortsätta med sin verksamhet behövde konflikten lösas.

Anneli Tisell, vd för Hatten, kommenterar:
– Alla försök från vår sida att få Ola Schubert att dra tillbaka sina krav misslyckades. Detta ställde mig och Hatten inför ett val: Antingen skulle Babblarna gå en osäker framtid till mötes eller så måste vi gå till domstol för att få ett stopp på saboterandet av Hattens arbete.

Det framgår av flera olika avtal som Ola Schubert och Hatten slutit genom åren. Så sent som i maj 2017, alltså samma år som han sade upp sig, undertecknade han ett avtal som innehöll den här formuleringen:

”Allt material den anställde har skapat och kommer att skapa, inom ramen för anställningen I Hatten Education AB, tillfaller Hatten Education AB. Hatten äger vidare alla rättigheter till allt material som den anställde skapat, skapar och producerar inom ramen för anställningen i Hatten Education AB. Den anställde har inte rätt att privat sälja eller marknadsföra, inom ramen för anställningen, producerat material.”

(Under domstolsförhandlingarna påstod Ola Schubert att detta avtal inte säger något om upphovsrätt samt att han uppfattat att skrivningarna om ”material” gällde arbetsfiler och fysiska modeller.)

Dessutom finns det ett avgörande argument som bekräftades av Ola Schubert under domstolsförhandlingen, och som Arbetsdomstolen tog fasta på i sin dom:

Under de tolv år som Ola Schubert arbetade med Babblarna hade han godkänt förlagets fria användning av all grafik och alla illustrationer som han varit med om att skapa. Vid det laget hade han hunnit få cirka 2,4 miljoner kronor i lön och andra ersättningar för sitt arbete. Det var inte förrän han sade upp sig i december 2017 som han ifrågasatte att Hatten ägde rättigheterna till Babblarna. Han hade heller aldrig ifrågasatt att Hatten hade försett böcker och annat material med copyrightstämpel (”© Hatten Förlag”).

Anneli Tisell, vd för Hatten, kommenterar:
– Fram till 2017 var vi helt överens om ersättningen och villkoren för den fria användningen av de illustrationer som Ola Schubert medverkade till. Detta berättade han också själv om i domstolsförhandlingen. Mot den bakgrunden var det orimligt att han plötsligt hävdade att han ägde rättigheterna och därför skulle godkänna användningen av materialet.

Som grund för domstolens enhälliga beslut låg domstolens värdering av de anställnings- och uppdragsavtal som Ola Schubert tecknat med Hatten. Ett exempel är anställningsavtalet från 2017 som innehöll formuleringen ”Allt material den anställde har skapat och kommer att skapa, inom ramen för anställningen I Hatten Education AB, tillfaller Hatten Education AB.”

Under domstolsförhandlingarna låg hela bevisbördan på Hatten, vilket innebar att förlaget behövde bevisa att det funnits överenskommelser om att Hatten ska äga rättigheterna till Babblarna. Ändå baseras domen till stor del på Ola Schuberts egna berättelser i domstolsförhandlingarna. Det handlar alltså inte bara om de bevis som Hatten presenterat, utan också om Ola Schuberts egna ord. Så här skrev domstolen i domen:

”Av utredningen, bl.a. Ola Schuberts i förhör lämnade uppgifter, framgår att Ola Schubert under hela anställningstiden fick kännedom om så gott som all Hattens användning av hans illustrationer för allehanda produkter, nationellt och internationellt, och att han inte framförde någon invändning mot användningen förrän den 15 december 2017 utan själv ofta medverkade till eller underlättade den. Därigenom har Ola Schubert, enligt Arbetsdomstolens mening, handlat på ett sådant sätt att Hatten och han får anses ha avtalat att Hatten har förfoganderätten till de illustrationer han gjorde som uppdragstagare”.

Trots detta har Ola Schubert i sociala medier hävdat att domstolens beslut grundar sig på Anneli Tisells och andras felaktiga vittnesmål. Han har också påstått i sociala medier att Anneli Tisell har ljugit under sitt vittnesmål i domstolen, vilket inte stämmer.

Magnus Tonell, Hattens advokat, kommenterar:
– Den som ljuger under ett vittnesmål i en domstol gör sig skyldig till brottet mened, något som normalt ger fängelse, så det är en väldigt allvarlig anklagelse.

Här finns Arbetsdomstolens dom i sin helhet.

Hatten har utan framgång gjort upprepade försök att komma överens med Ola Schubert, både innan förlaget stämde honom och senare. Att stämma Ola Schubert blev nödvändigt när han kontaktade Youtube och andra samarbetspartner till Hatten för att få dem att sluta sprida Babblarna. Det gick så långt att Youtube stängde ner filmerna med Babblarna i en månad. För att Hatten skulle kunna fortsätta arbetet med Babblarna krävdes det att rättsväsendet bekräftade att Hatten ägde rättigheterna till Babblarna.

Hatten har även efter domen kontaktat Ola Schubert för att försöka komma överens om att lägga denna konflikt bakom sig. Han har tyvärr valt att inte medverka till en överenskommelse. I stället har han fortsatt att sprida anklagelser mot Hatten i sociala medier.

Anneli Tisell, vd för Hatten, kommenterar:
– Vi har hela tiden velat lösa denna konflikt utan att blanda in rättsväsendet. Det har varit en påfrestande resa för alla inblandade, både känslomässigt och ekonomiskt. Jag önskar att tvisten hade kunnat lösas på något annat sätt, men eftersom Ola Schubert inte ville gå med på att hitta en gemensam lösning blev vi tvungna att gå till domstol. I alla fall om vi skulle ha någon chans att arbeta vidare med Babblarna. Jag hoppas fortfarande på att vi ska kunna hitta en gemensam uppgörelse som gör att vi kan lägga allt detta bakom oss. Tyvärr har Ola Schubert hittills sagt nej till alla våra försök att komma överens.

Ola Schubert har i sociala medier kritiserat att det var Arbetsdomstolen som hanterade tvisten. Men att stämningen gick till Arbetsdomstolen berodde på att tvisten handlade om Ola Schuberts anställning hos Hatten, som har kollektivavtal med fackförbundet Unionen. I kollektivavtalet åtar sig både fack och arbetsgivare att den här sortens tvister i första hand ska lösas via förhandlingar, och om det inte går ska Arbetsdomstolen vara sista instans.

Om Hatten i stället skulle ha stämt Ola Schubert i tingsrätten så skulle stämningsansökan ha avvisats med hänvisning till att förlaget hade valt fel domstol. Att frågan avgjordes i Arbetsdomstolen är alltså inte Hattens val, utan följer den ordning som gäller på den svenska arbetsmarknaden.

I Arbetsdomstolen sitter ledamöter som är utsedda av regeringen på förslag från fack och arbetsgivare. Man kan se Arbetsdomstolen och dess sammansättning som en viktig del av den svenska modellen, där staten lämnar över ett stort ansvar för att lösa eventuella konflikter till arbetsmarknadens parter.

Magnus Tonell, Hattens advokat, kommenterar:
– Arbetsdomstolen har tidigare dömt i vägledande domar på upphovsrättsområdet och jag uppfattar dem som mycket kompetenta gällande denna typ av ärenden. Utfallet ligger också i linje med tidigare avgöranden i Arbetsdomstolen.

Hatten har haft rättegångskostnader i form av advokatarvoden på mer än 1,1 miljoner kronor, och Arbetsdomstolens dom innebär att Ola Schubert ska ersätta Hatten för dessa kostnader. Det är i linje med praxis i Sverige, där den förlorade parten alltid ersätter den vinnande parten för dess omkostnader i samband med en juridisk tvist.

Magnus Tonell, Hattens advokat, kommenterar:
– Att förloraren betalar den vinnande partens omkostnader är en risk som båda parter är väl medvetna om när man går till domstol. Jag tycker att det är en bra ordning, eftersom den motverkar att man lättvindigt utsätter motparten för onödiga domstolsprocesser. Båda parter kan välja att i stället söka förlikning, vilket ofta är det bästa för alla inblandade.

Som regel ska rättegångskostnaderna betalas omgående efter att en dom vunnit laga kraft. I stället beskrev Ola Schubert i sociala medier domen som ett rättshaveri och meddelade att ”den här striden är långt ifrån över”. Efter en första kontakt om rättegångskostnaderna väntade Hatten ytterligare 30 dagar utan att höra något från Ola Schuberts ombud eller honom själv. Först därefter lämnade Hatten ärendet till Kronofogden, som är den myndighet som ska se till att den som har rätt att få betalt får det och att det sker på ett rättssäkert sätt.

Magnus Tonell, Hattens advokat, kommenterar:
– Om det är svårt att betala skulden brukar den förlorande parten höra av sig med önskemål om en avbetalningsplan. När den skuldsatta varken betalar eller hör av sig är praxis att ärendet lämnas till Kronofogden. I det här fallet togs ingen sådan kontakt från vare sig Ola Schubert eller hans advokat.

Någon vecka efter att Kronofogden startat ärendet gällande Ola Schuberts skuld skickade han ett brev till Hatten där han bad om ett långt uppskov på hela beloppet. Brevet innehöll dock inga argument eller förslag som skulle kunna motivera ett sådant uppskov för Hattens del. Ola Schubert har efter det inte tagit några initiativ för att upprätta en avbetalningsplan för skulden till Hatten.

Magnus Tonell, Hattens advokat, kommenterar:
– Som jag ser det finns det i den här sortens fall två självklara premisser för att det ska bli aktuellt med ett uppskov eller en avbetalningsplan: Dels att den skuldsatta visar en vilja att göra rätt för sig, dels att den skuldsatta visar en vilja att inte processa vidare mot motparten eller på andra sätt misskreditera motparten. Inget av dessa två kriterier är uppfyllda, varför jag inte ser något skäl till att Hatten på eget initiativ skulle bistå Ola Schubert ekonomiskt.

Ola Schubert har fortfarande inte frivilligt betalat någon del av sin skuld till Hatten och inte heller bett om att få en avbetalningsplan. I stället ansökte han våren 2022 hos Kronofogden om skuldsanering, vilket i praktiken innebär att myndigheten skulle besluta om att skulden avskrivs och att Hatten alltså inte får någon ytterligare ersättning för sina rättegångskostnader.

I sitt yttrande till Kronofogden invände Hatten mot en skuldsanering med hänvisning till hur det skulle påverka Hattens verksamhet:

”Risken är stor att Ola Schubert skulle tolka en skuldsanering som ett slags ogiltigförklarande av Arbetsdomstolens dom. I praktiken riskerar det även att uppmuntra honom till fortsatta publika angrepp på Hatten, då den enhälliga domen från Arbetsdomstolen inte tycks räcka för att Ola Schubert ska acceptera Hattens upphovsrätt.”

I yttrandet till Kronofogden påpekade Hatten också att Ola Schubert hittills inte frivilligt betalat någon del av skulden. Tvärtom har han aktivt och öppet agerat för att undanhålla tillgångar så att Kronofogden inte ska kunna hjälpa Hatten att få sin fordran betald. Detta har bland annat skett genom att Ola Schubert i sociala medier har samlat in pengar och bett bidragsgivarna att skicka pengarna via sin tidigare hustru. Hans agerande strider mot ett av lagens viktigaste krav för att någon ska få skuldsanering: att den skuldsatte har ansträngt sig för att betala tillbaka skulden.

Kronofogden avslog Ola Schuberts ansökan, bland annat med motiveringen att han varit medveten om det ekonomiska risktagandet med att lösa tvisten i domstol och att han därmed också tagit på sig skyldigheten att följa domen.

Anneli Tisell, vd för Hatten, kommenterar:
– Jag hoppas att vi kan hitta en överenskommelse som gör att vi båda kan lägga allt det här bakom oss. Vi har upprepade gånger tagit kontakt med Ola Schubert, både före och efter Arbetsdomstolens dom. Tyvärr har han hittills inte medverkat till att hitta en överenskommelse. För att en lösning ska bli möjlig behöver Ola Schubert sluta smutskasta Hatten och acceptera Arbetsdomstolens dom.