När jag startade Hatten Förlag för femton år sedan gjorde jag det för att min son behövde bättre och roligare material som stöd i sin språkutveckling.

Med min bakgrund som grafisk formgivare kunde jag inte riktigt ”leva med” att mycket av den specialpedagogik som fanns tillgänglig för Nils och oss runtomkring hade en så grå och SPECIALpedagogisk stämpel. Det såg helt enkelt tråkigt ut! Vi fick svartvita kopior på kopior av olika lek- och träningsmaterial från logopeden och de böcker vi fick tag på som handlade om språkträning och språkutveckling innebar mycket arbete med att själv tillverka material, böcker och leksaker innan det var dags för det viktiga – nämligen själva språkleken. Tanken föddes att göra all denna fantastiska pedagogik som fanns, paketerad på ett mer lustfyllt och lättillgängligt sätt och så började jag. Den allra första produktionen var TeckenHatten och det kanske är svårt att tro idag – femton år senare – att det faktiskt då inte fanns någon vettigt sätt att lära sig tecken annat än på kurs och via lexikon med foton på tecknen med beskrivningar hur de ska göras.

Att få en så bra språkutveckling som möjligt för varje individ är navet i det arbete vi gör här på Hatten. Det går inte att jämföra barn med varandra, eftersom alla är så olika. Men, det går alltid att tänka att vi önskar ett barn att nå nästa steg i språkutvecklingen, att få bättre språk och kommunikation, ett steg i taget. Om det är ett litet eller stort steg är inte det viktiga, det väsentliga är att det går framåt. För varje litet steg som en individs språk utvecklas så ökar personens möjlighet att vara delaktig i samhället och att styra över sitt eget liv.

Som många säkert vet och har märkt har vingarna lyft för Babblarna! De flyger nu högt där uppe bland molnen och sprider sin språkglädje inte bara här i Sverige, utan har även börjat glädja och utveckla barn i andra länder. Men, vi här på Hatten Förlag jobbar med så mycket mer än Babblarna. Ajja&Bajja börjar också bli riktigt kända runt om på landets förskolor och hemma i småbarnsfamiljerna. Sen är det idagboken, Olle&Mia, SpråkPussel, Talträning, Sång&Hopp och så vidare som på olika sätt hjälper de många barn som behöver extra skjuts och stöd i sin språkutveckling.

Anneli Tisell

BABBLARNA – HUR BÖRJADE DET? DE FÖRSTA TIO ÅREN

Babblarna, Karlstadmodellen och Hatten – hur gick det egentligen till när ett gäng färgglada språkutvecklande figurer tog Sverige med storm? Babblarna dyker nu upp i fler och fler sammanhang, och det är ju fantastiskt med tanke på att alla barn behöver språkstimulans! Men hur började det egentligen? När man idag ser allt som finns med Babblarna i leksaksaffären är det nog lätt att tänka att de kommer från ett stort internationellt företag, inte att de kom till här i Sverige, för att föräldrar skulle kunna språkträna med sina barn på ett enkelt och roligt sätt. Det är nu tio år sedan de första böckerna och Första låten släpptes. Häng med oss när vi gräver i förråden på Hatten Förlag där vi har hittat skisser och foton från när Anneli Tisell och Iréne Johansson började samarbeta och Babba, Bibbi, Bobbo, Dadda, Diddi och Doddo fick namnet ”Babblarna”!

För ungefär tjugo år sedan föddes Nils, med en liten extra kromosom som förutom allt personligt som alla barn begåvas med, också gav honom Downs syndrom. Anneli och Henrik Tisell, som med Nils just fått sitt första barn, landade inte bara i gosigt bebigullande och blöjbytande som andra föräldrar. De förstod att Nils också skulle behöva extra stöd för sin utveckling och sitt framtida självständiga liv och började leta efter strategier och övningar/träning som skulle kunna hjälpa honom. När Nils bara var några månader gammal kom familjen i kontakt med Karlstadmodellen, en modell för språkträning som grundades på 1970-talet av Iréne Johansson.

Karlstadmodellen är, lite kort beskrivet, ett sätt att jobba strukturerat och planerat med ett barns språkutveckling, och språkträningen följer barnet från det allra första jollret ända in i läs- och skrivinlärningen. För barn med svårigheter i sin språkutveckling ger Karlstadmodellen konkreta verktyg för att hjälpa barnen framåt vad gäller tal och språk, steg för steg. Både magiskt och arbetsamt på samma gång.

Det finns flera böcker av Iréne Johansson om hur man kan arbeta enligt Karlstadmodellen, där hon varvar teori om språkutveckling med tusentals övningar och konkreta förslag på hur man kan arbeta med barnen.

Redan i en av hennes första teori- och arbetsböcker introducerades figurerna med namnen Babba, Bibbi, Bobbo, Dadda, Diddi och Doddo. De var då dockor man sydde själv, som alla hade egna specifika former, färger och var fyllda med olika innehåll, så de blev lätta för barnen att särskilja, både visuellt och taktilt. De allra första barnen som lekte med dockorna då har nu hunnit bli drygt 40 år!

Anneli var en av alla dem som sydde dockorna till sitt barn. Men, då hade det nästan blivit 2000-tal. Anneli berättar:

– Jag sydde dockorna och älskade dem, men min Nils var inte lika intresserad. Han var mer lockad av de hårda leksakerna som fanns i närheten, bilar, dinosaurier och Fischer Price-figurer. Tanken slog mig att man borde kunna göra figurerna mer tidsenliga och ”färdiga”, så att inte föräldrar och pedagoger skulle behöva sy dem själva. Jag tänkte också på att precis när föräldrar har fått veta att deras lilla gullunge är försenad i sin språkutveckling, och att man förmodligen behöver jobba extra för att ge sitt barn ett fungerande språk, då är man kanske inte mogen att kasta sig in i en specialpedagogisk värld. Att få ett sådant besked på BB eller BVC är omskakande och det kan ta ett bra tag innan man hämtar sig och kan acceptera. Om det då finns något att börja jobba med som är lättillgängligt, roligt och som alla barn älskar – så kan man börja med det först och sen gå vidare in i specialpedagogiken och Karlstadmodellens värld när man har hunnit landa. Det var ur dessa funderingar ”Babblarna” kom till – för Nils och för alla barn och föräldrar som var i vår situation.

Anneli hade då redan hunnit starta Hatten Förlag hemma i vardagsrummet, och hade gett ut ”TeckenHatten”, ett dataprogram för att lära sig tecken. En produkt som familjen själva känt behov av för att kunna stötta Nils språkutveckling. Iréne Johansson hade varit bollplank under den produktionen och nu tog Anneli kontakt med Iréne igen för att höra hur hon ställde sig till att Babblarna utvecklades med utgångspunkt från hennes tankar och Karlstadmodellen. Iréne Johansson svarade ”Ja, vad roligt!”.

Ett noggrant arbete tog sin början för att ta fram Babblarnas form och utseende. Med i arbetslaget förutom Anneli och Iréne fanns Ola Schubert och Hannes Hagstrand som illustrerade böckerna och animerade musikvideon samt Johan Rask som komponerade och producerade ”Första låten”.

Pedagogiken i Babblarnas värld skulle göra det möjligt att jobba konkret och strukturerat för barn som behöver extra stöd i sin språkutveckling, men för Anneli var det också mycket viktigt att ALLA barn skulle tycka om dem för att kunna leka med dem tillsammans. Inga barn lämnas utanför, alla kan vara med!

Babblarna premiär

Konceptet premiärvisades på Bokmässan år 2007. Hatten ordnade en stor monter för att visa de första fyra böckerna, tillsammans med plastfigurerna, Första låtens musikvideo och ett dataspel för pc. När bokmässan var slut åkte Hattarna hem ganska molokna, det blev bara 32 böcker sålda totalt.

Men, bokmässan var ändå startskottet för den stora spridning som Babblarna ganska snart fick i det dolda. När förskolepedagogerna som jobbade med barn i behov av stöd i sin språkutveckling köpte in Babblarnamaterialen och började använda dem på förskolan upptäckte de och deras kollegor snabbt hur bra materialet var för alla barn. Barn är ju olika snabba i sin språkutveckling och Babblarna blev direkt ett verktyg för förskolornas småbarnsavdelningar som använde materialet för att jobba brett med alla barn. Babblarna hjälper barn att komma igång med tal och språk, oavsett om de har svårigheter i sin utveckling eller inte. Fler och fler förskolor började använda Babblarna och snart var det många, många pedagoger och barn som älskade det härliga Babblarnagänget.

Youtube hade börjat växa och Hatten bestämde sig för att starta en Youtubekanal. Babblarna Första låten och många andra filmade klipp med tecknade barnsånger lades upp på kanalen. I början hände inte så mycket, men ganska snart tickade antalet tittar på i hög hastighet. Barnen som kände igen Babblarna från förskolan blev lyckliga över att se videon på Youtube, och barnen som inte redan kände till figurerna föll för filmens enkelhet och den svängiga musiken. Föräldrarna älskade Babblarna! Med videon igång kunde de själva få en minut över att göra något annat, tvätta håret, plocka undan i köket eller ringa ett viktigt samtal samtidigt som deras gullunge trollbundet gungade i takt och härmade Babblarnas olika läten.

Babblarna spreds som en löpeld, främst via föräldrars tips till varandra i mamma- och pappagrupper och i olika sociala medier förstås.

Idag är Babblarna de mest populära figurerna i Sverige som riktar sig till små barn 1–5 år. Böckerna har sålts i hundratusentals, Babblarna på Youtube ligger alltid högt i topplistan för mest sedda klipp på svenska, Babblarnas första musikalbum har sålt platina och när Babblarnas första dvd-film släpptes 2016 blev den en av årets bäst säljande filmer i Sverige.

Vad är det som finns där bakom framgången? Varför älskar barn Babblarna så mycket!?

En stor del av hemligheten är enkelheten. Formspråket är rent och rensat på störande moment. Figurernas ögon har stort fokus och gör dem tydliga för barnet. Figurernas rörelsemönster stämmer överens med barnens och de är lätta att härma. Babblarnas prat baseras på talets alla första språkljud. Det är ingen slump att figurerna heter Babba, Bibbi, Bobbo och Dadda, Diddi, Doddo. B och D i kombination med vokalerna A, I och O är några av de språkljud som barn lär sig att använda allra först. Babba pratar babbaska och låter: ”Babba ba ba babba ba.” Det är lätt och roligt att härma. Barnet får leka med talets språkmelodi utan att behöva förstå eller kunna ord. Om man har lite svårigheter att komma igång med talet kan det alltså hjälpa barnet på traven genom att leka med och nöta just dessa första språkljud mycket och ofta. När de sedan ramlat över tröskeln och har kommit igång med talet kan resten komma av bara farten. För barn som behöver fortsatt stöd finns det många fler figurer att fortsätta leken med. Gagga, Giggi, Goggo, Sassa, Sissi, Sosso, Faffa, Vovvo, Purr-Purr, Tut, Pling och Klonk är namnen på ytterligare figurer som finns i Babblarnas värld. I materialet ”Babblarna i konsonantdalen” finns det ännu flera figurer som representerar talets alla konsonant- och vokalljud.

För att varenda liten prick ska ha ett språk!

Åren har nu gått och Nils är vuxen. Men det som startade med behoven kring Nils som liten finns kvar och växer alltjämt. Hatten Förlag har nu tio anställda, och är ledande i Sverige vad gäller produktion av språkutvecklande material med Babblarna i spetsen. De har börjat ta hjälp av samarbetspartners för att kunna ta fram riktigt bra leksaker och spel, men godkännandet ligger alltid hos det ursprungliga teamet för att inte grundtanken ska gå förlorad. Och tillsammans jobbar alla för devisen ”För att varenda liten prick ska ha ett språk.”

För att läsa mer om Karlstadmodellen och hitta kurser besök www.iakm.se