Att det är bra för språkutvecklingen att vi läser böcker tillsammans med barnen kommer nog inte som en nyhet. Men varför är det så bra? Vi har passat på att prata med Hattens huslogoped Elvira Ashby.
De svenska forskarna Mats Myrberg och Ingvar Lundberg har uppskattat att ett barn som blir läst för och sedan läser själv har ett ordförråd på ca 50 000 – 70 000 ord vid 17 års ålder, medan en 17-åring som inte blivit läst för och inte läser själv har ett ordförråd på kanske 15 000 – 17 000 ord. Det är väldigt många ords skillnad.
– Att skillnaden är så stor har flera förklaringar, säger Elvira Ashby. Dels handlar det om mängden av ord barnen möter. Ett barn som blir läst för får helt enkelt höra mycket fler ord än de som inte blir lästa för. Men det är inte bara det. Det handlar också om vilka sorters ord de möter. I vardagligt tal använder vi nämligen inte så mycket ovanliga eller krångliga ord – de dyker främst upp i böcker.
En optimal stund
Sedan är stunden när vi läser högt, eller tittar i böcker tillsammans, också i sig en optimal stund för att hjälpa barn bygga på sitt språk. Det är ofta en lugn stund där vi koncentrerar oss på samma sak. Barnen kan ta stöd av bilderna för att förstå nya ord och sammanhang, och det finns tid att fråga, fundera och förklara.
Har du något speciellt tips?
– Mitt bästa tips är egentligen bara att se till att läsa, minst en liten stund varje dag! Sedan behöver inte stunden vara lång, utan vi kan lyssna på barnen. Med barn som inte orkar så länge räcker det kanske bara att bläddra i en bok om något som är intressant, och prata om det man ser.
Sedan brukar jag som logoped medvetet använda barnböcker för att hjälpa barn lära sig olika saker. Det var så jag fick idén till mina egna böcker i serien Snicksnacksnoken, som passar extra bra om man vill hjälpa barn träna på uttalet av olika språkljud. Vi läser ”Kaos i kojan” till exempel och så lockar jag barnen att härma k-ljudet och fylla i ord som börjar på K.
Språkpiller och Språktåget
Det går förstås att arbeta med andra språkliga förmågor, och andra böcker, på samma sätt. Med ”Var är Babbas saker?” kan vi arbeta med lägesord till exempel, och till nästan vilken bok som helst kan vi locka barnen att vara med och berätta vad som händer utifrån bilderna.
På många håll i landet har bibliotekarier i samarbete med logopeder tagit fram tips på barnböcker som passar extra bra för att stimulera olika språkliga förmågor. Fråga på ditt bibliotek efter Språkpiller eller Språktåget, eller läs mer under ”Logopeden tipsar” här på vår hemsida
Logopeden tipsar!
1. Avsätt tid för att läsa och titta i böcker
Kanske passar en viss tid varje dag lite extra bra? Ha också gärna böcker framme så barnen kan hämta när de vill.
2. Locka barnen att vara med och berätta
Tänk att ni läser tillsammans, och locka barnen att vara med och fylla i ord och meningar. Det blir både roligt och språkutvecklande.
3. Utgå från både intressen och behov
Barnen får gärna vara med och välja böcker! Men om vi vill hjälpa dem lära sig något speciellt kan vi leta upp böcker utifrån det också.
Guldhatten är en utmärkelse för en person eller grupp som gjort något extra bra för att främja barns språkutveckling. Här får vi träffa årets vinnare!
Det sker så mycket bra språkutvecklande arbete runt om i landet. För att varje år kunna uppmärksamma något av det har vi på Hatten Förlag instiftat Guldhatten. I år var det många fina nomineringar, så juryns arbete var inte lätt, men Förskolan Lek och Lär i Tyresö stack ut.
Juryns motivering:
”Med lust och glädje i fokus kan barns språkutveckling genomsyra hela förskoledagar. Det har varit väldigt roligt att ta del av arbetet på Förskolan Lek och Lär och det är med stolthet vi överlämnar årets Guldhatten till dem.”
Vi passar på att ställa några frågor till pedagogerna Desiree Johansen, Birgitta Sjöberg, Linnéa Ahrlin och rektor Maja Asplund som driver förskolan som personalkooperativ tillsammans.
Ni satsar verkligen på barns språkutveckling – hur kommer det sig?
Språket är en förutsättning för att utveckla tankarna, och grunden till ett fortsatt bra liv. Både så barnen kan uttrycka sina känslor, behov och berätta hur de mår, men också som förberedelse för skolan och för att fungera socialt och demokratiskt i vårt samhälle.
Ert mål är att detta ska genomsyra i vardagen – har ni några tips?
Vårt bästa tips är att låta språket vara levande i allt. Genom att alltid vara närvarande pedagoger i lek och aktiviteter, ger vi barnen förutsättningar till lek och undervisning hela tiden. Språket kommer i så många olika former, det är bara att leka med!
Vi försöker också se varandra i arbetslaget och använda oss av allas styrkor och förmågor när undervisningen ska planeras. När vi dansar, sjunger, leker och busar tillsammans med barnen blir hela dagarna fyllda av lustfyllt lärande. Sedan är att samtala och ha tid att svara och integrera med barnen själva grunden. Att se vad som händer barnet och sätta ord på saker och känslor, förklara och uppmuntra. Och en miljö med massor av böcker på olika ställen som barnen kan sitta och läsa, samtala och leka med.
Vad tycker era barn om för aktiviteter?
Vårt motto är: DET SKA VARA ROLIGT PÅ FÖRSKOLAN! Vi använder oss av sagor, sånger, ramsor och teater, och Babblarna som barnen är förtjusta i hänger med oss i den vardagliga undervisningen med sina egenskaper som är kopplade till läroplanen.
Vi förstärker med tecken och använder bildmaterial, arbetar med språklig medvetenhet och flanosagor, bordssagor, högläsning och berättande på olika sätt.
Hur känns det att ha fått GuldHatten?
Det känns stort! Och roligt att vårt arbete tillsammans med barnen blir uppmärksammat och vi hoppas att det vi gör fortsättningsvis kan komma att inspirera andra.
Tips!
Den som vill kan följa förskolans arbete via instagramkontot @fsk_lol_tyreso
I nästa HattenBladet vill vi lyfta något nytt fantastiskt som ni gör för barns språkutveckling!
Passa på att nominera er själva eller någon annan. Det är enkelt gjort! Skicka bara ett mejl till info@hattenforlag.se, med GULDHATTEN i ämnesraden, och beskriv hur ni arbetar. Det kan vara om ni har gjort något speciellt i ett projekt, kommit på något roligt i vardagen, eller vad som helst som har med barns språkutveckling att göra! Förutom ära, berömmelse och en guldhatt, ligger 10.000 kr i prispotten!
Vi tar gärna emot nomineringar löpande, men för att vara med i nästa omgång behöver vi era bidrag senast den 30/4. Lägger ni med en bild eller videosnutt blir vi extra glada.
Tecken och gester är ett bra sätt att stötta kommunikationen och stimulera den tidiga språkutvecklingen. Men varför är det så?
Vi har länge haft tecken som stöd eller TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) i nästan alla våra böcker för små barn, för det är ett så bra verktyg för att bygga språk. Att det är så har flera skäl.
Vi blir tydligare
Om vi förstärker nyckelorden med tecken när vi pratar händer flera saker med vårt tal. Vi pratar automatiskt långsammare och tydligare, och de viktigaste orden i det vi säger blir markerade av tecknen. Det gör det lättare för barnen att ta in och bearbeta det som sägs.
Lättare för barnen
Tecknen är också ofta lättare för små barn att lära sig än talade ord. Både för att de är mer konkreta och liknar det de symboliserar, och för att de är lättare att ”göra” rent motoriskt. För att säga ”bok” behöver vi ha kontroll över en mängd små muskler runt om i munnen och rörelserna måste vara precisa annars blir det något annat. Medan tecknet för ”bok” är mer grovmotoriskt och enklare. Det gör att barnen snabbare kommer igång med att uttrycka sig och kommunicera mer.
Hur gör man?
Du pratar som vanligt men tecknar de viktigaste orden i det du säger. Tecknen kommer ur svenskt teckenspråk, och dem kan du till exempel hitta via tipsen nedan. Genom att läsa barnböcker med tecken kan du lära dig tillsammans med barnen, och det finns kurser att gå för att komma igång. Barnen lär sig tecknen genom att se oss vuxna använda dem, men man kan också hjälpa barnen genom att ta deras händer och visa hur man gör ett tecken.
Tänk om barnet inte börjar prata då?
Ett barn som är redo att tala väljer alltid att lämna tecknen och prata istället, att prata är så mycket smidigare och snabbare än att teckna. Men med tecken ger man barnen tillgång till ett språk och möjlighet att uttrycka sig innan talet kommer. Ungefär som att barn oftast kryper innan de börjar gå.
Var kan jag lära mig tecken?
Hattenonline.com
I HattenOnline finns över 1000 tecken uppdelat på olika kategorier. De visas med video, teckenillustration och bild. Dessutom finns det teckenmaterial att skriva ut och mycket att titta på tillsammans med barnen.
Lär dig tillsammans med barnen medan ni läser böcker! Böckerna om Olle & Mia har tecken på varje uppslag. Böckerna om Ajja & Bajja ger ett bra grundordförråd, och tecken finns också längst bak i Babblarnas böcker.
Att det är bra att läsa högt för barn har de flesta hört, men hur får vi lässtunden att bli extra språkutvecklande? Vi har pratat med specialistlogopeden och forskaren Karin Myrberg som varit med och tagit fram metoden Läs på recept.
Karin Myrberg är logoped med en doktorsavhandling i bagaget och arbetar till vardags med forskning och utveckling i Region Gävleborg. När vi fångar henne har hon just haft ett möte med en forskningsassistent om en uppföljande studie om Läs på recept.
Vad är Läs på recept?
– Man kan kalla det ett läskoncept, eller ett sätt att få till mer språkutvecklande läsning för barn. Ordet ”recept” kommer från rekommendationen om gemensam bokläsning varje dag. Vi kan se det som en ordination, precis som D-vitamindroppar eller ett recept på medicin.
Hur kom det sig att ni utvecklade metoden?
– Vi logopeder jobbar ju med att stötta barns språkutveckling, och allt mer forskning visar att det är superbra att läsa högt för barn. Sedan har studier visat att högläsningen kan bli ännu mer språkutvecklande genom några enkla knep, samtidigt som andra undersökningar visar att vi läser allt mindre. Det fick oss att fundera: hur kan vi lära ut detta till föräldrar och motivera dem att läsa mer, eller att börja läsa om de inte redan gör det?
Vad är det för knep?
– Om vi läser på ett sätt som låter barnet vara aktivt och varvar läsningen med samspel blir läsningen extra bra språkträning. Vi har kokat ner de viktigaste tipsen från olika forskningsstudier och kallar det här sättet att läsa ”gemensam bokläsning”. För att få till det kan vi exempelvis locka barnen att vara med och fylla i ord och meningar, eller prata om vad som händer i boken och vad som syns på bilderna.
Hur gör man om man vill börja med Läs på recept?
– Det beror lite på vem man är och hur van man är att läsa. Om du arbetar i förskolan eller är en läsvan förälder tycker jag att du framför allt ska gå igenom gemensam bokläsning och alla tips som kan underlätta lässtunden, om böcker, läsmiljöer, osv. Sedan är det bara att köra på! Om du till exempel är logoped, specialpedagog eller BVC-sköterska kanske du har lite andra glasögon på: hur kan jag tillämpa råden i Läs på recept i mötet med familjer i mitt arbete? I min nya bok ”Läs på recept” finns råden utförligt beskrivna och en steg-för-steg instruktion om hur man gör.
Karin Myrberg läser för sina barn.
Locka barnen att vara med och fylla i ord och meningar, eller prata om vad som händer i boken och vad som syns på bilderna.
Ni utvärderade metoden i ett forskningsprojekt – vad visade det?
– Utvärderingen av Läs på recept var viktig, vi ville inte lägga krut på ett nytt arbetssätt som inte gör skillnad. Så vi följde ett stort antal familjers läsning och läsvanor, före- och efter tre månader med Läs på recept. Resultaten från vår forskningsstudie visade på signifikanta skillnader: att Läs på recept verkligen kan ändra familjers läsvanor och läsbeteende!
Vad är nästa steg?
– Nu hoppas jag att många får ta del av metoden. Jag har försökt skriva en bok som jag själv kände att jag kunde ha nytta av, både som förälder och i mitt yrke, med en tydlig genomgång av hur vi kan använda Läs på recept för att ge barnen fler språkutvecklande och lockande lässtunder. För en sak som jag tycker är extra bra med metoden är att det med hjälp av tipsen ofta går att fånga även de barn som annars inte är så intresserade av läsning. Som en förälder sa i vår utvärdering: ” Vi märker tydligt att vår son är mer intresserad nu när vi börjat med gemensam bokläsning, nu kommer han självmant med böcker och vill bli läst för.”
Gemensam bokläsning
Bjud in barnet till samspel och prata om det ni ser på bilderna och det som händer i boken.
Svara på, bekräfta och utveckla det ditt barn säger – då får ni till ett samtal som gör läsningen ännu mer språkutvecklande.
Förklara gärna svåra ord och benämn saker ni ser i bilderna – så bygger ni ordförråd.
Gör läsningen levande genom att använda gester och olika röster – spela gärna lite teater!
Boktips
En inspirerande och lättläst bok om barns språkutveckling och vikten av att läsa. Boken ger både en konkret handledning till den som vill komma igång med metoden Läs på recept, och mängder av tips för att göra läsningen extra språkutvecklande och rolig.
Ny språklåda!
För dig som vill ha ett helt startpaket finns LÄS PÅ RECEPT-LÅDAN med dessa böcker
och material. Boken Läs på recept följer med som handledning
Nu kommer tre nya temalådor med Babblarna, speciellt framtagna för förskolan. Temat i varje låda utgår från figurernas egenskaper och kan tydligt kopplas till läroplanens utvecklingsområden med fokus på språkutveckling. Den här gången hittar du Bibbi, Diddi och Doddo i lådorna.
Vi har tagit fram Babblarnas temalådor för att inspirera till språklek utifrån specifika teman förankrade i förskolans läroplan. Till exempel så uppmuntrar Bibbis temalåda Logik & Problemlösning till att undersöka hur saker fungerar, att räkna och jämföra eller på andra sätt utforska tekniken i vardagen. Medan materialet i Doddos temalåda Social kompetens & Känslor stöttar utvecklingen av barns sociala förmågor som att visa hänsyn, leva sig in i andras situation och att leka tillsammans. Och som alltid när det gäller Babblarna, har vi fokus på språkutveckling och begrepp som stöttar de olika temana.
Babblarnas temalådor passar både på förskolor som är bekanta med Babblarna och förskolor som är nyfikna på Babblarnas lustfyllda språklek. Varje låda innehåller flera nyheter. I Diddis låda finns till exempel den stora kartongboken Skapardag med Babblarna. Den här boken passar fint att läsa tillsammans i grupp, och kan sedan följas upp med härliga rörelsesången Måla en stor tavla.
Andra nyheter är lottospelen och Språkleksböckerna som anknyter till varje lådas tema. I varje Språkleksbok finns bland annat pratscener och spel som lockar fram språkljud och nya ord och tränar barnens förmåga att bygga meningar. Det finns även texter och noter till de nya sångerna. Självklart finns en lättläst handledning i varje låda, med tips och instruktioner för hur materialet kan användas till enkel, rolig och strukturerad språklek.
Brita Marttinen, förskolelärare i Göteborg
Barnen älskar Babblarna på öppna förskolan i Kärra, berättar Brita Marttinen som är förskolelärare i Göteborg. Vi läser ofta boken Fingerresan och har även flyttat ut bilderna på väggarna i våra lokaler. På så sätt kan barnen följa berättelsen med hela kroppen och låta som figurerna: Biii bi bibbi bi … Da dadda da dadda daaaa … Det är ett jättebra sätt att uppmärksamma både språkljud och språkets melodi.
Varför är Babblarna så populära?
Babblarna är skapade för att ge barn stöd i sin språkutveckling och det mesta i Babblarnas värld handlar om lustfylld SPRÅKLEK. Formgivningen är gjord med omsorg för de små barnens sätt att se och uppfatta sin omgivning.
Hur då?
Babblarna är tydliga karaktärer med stora ögon och som rör sig som barn gör.
Formspråket är enkelt och miljöerna har få detaljer, så att det lilla barnets öga lätt ska kunna se och förstå berättelsen.
Berättartempot är lugnt och visar bara EN sak i taget.
Det finns tecken för dem som önskar.
Berättelserna och lekarna är strukturerade och erbjuder många möjligheter till repetitioner.
Engagerande och roligt – det finns alltid gott om plats för barnen att svara, gissa och fylla i!
Temalådorna gör det enkelt att arbeta språkutvecklande med hela barngruppen. Kika in i de nya temalådorna nedan.
Fokuserar på språkutveckling utifrån temat kreativt skapande.
Genom kreativa skapandet lägger barnen märke till detaljer i omgivningen. Barnen känner, tittar, smakar, lyssnar och luktar sig fram.
Materialet fokuserar på färger, sinnen och tempusböjningar. Vi bygger ordförråd kring skapande och pratar om vad vi ska göra, gör och har gjort.
Diddi är energisk och konstnärlig, och tycker om att hoppa, volta och måla med många färger.
Bibbis Temalåda
Fokuserar på språkutveckling utifrån temat logik och problemlösning.
Barns upptäckarlust vidgar världen. De tänker, fantiserar, experimenterar, analyserar och löser problem. För detta behöver de abstrakta ord, lägesord och beskrivande ord.
I det här materialet utforskar vi former, jämför storlekar och räknar. Vi övar också på att ta instruktioner och bygga meningar.
Bibbi är stillsam och försiktig, tycker om att ta det lugnt och gillar klurigheter och uppfinningar.
Doddos Temalåda
Fokuserar på språkutveckling utifrån temat social kompetens och känslor.
När barns värld växer märker de att mycket ligger utanför den egna kontrollen. Det här väcker känslor, och de behöver allt fler ord för att beskriva både egna och andras upplevelser. Med det här materialet övar vi på betydelsen av frågeordet ”varför” och skillnaden mellan ”ja” och ”nej”. Vi kan också locka till eget berättande och bygga ordförråd kring känslor och händelser.
Doddo är lugn och stabil, och ser om någon är ledsen eller utanför. Och så älskar Doddo att sjunga.
För arbetslag som vill fördjupa arbetet med exempelvis Babblarna eller tecken finns nu material till workshopar på vår hemsida.
Materialet är enkelt att använda och består av ett språklabbs-webbinarium att titta på tillsammans och diskussionsfrågor och uppgifter att fortsätta arbetet med. Ni kan lätt anpassa workshopen utifrån det material ni har hemma och vad just era barn behöver.
Språklabb: Babblarna
En inspirationsföreläsning om Babblarna och hur de kan användas för språklek i förskolan. Vill ni kan ni se den tillsammans i arbetslaget och bygga en hel liten workshop runt den med hjälp av diskussionsfrågorna HÄR.
Språklabb: Tecken
En inspirationsföreläsning om TAKK (tecken som stöd) och hur vi kan stötta barns tidiga språkutveckling. Vill ni kan ni se den tillsammans i arbetslaget och bygga en hel liten workshop runt den med hjälp av diskussionsfrågorna HÄR.
Språkbyggarna
Ni har nog inte missat att vi brinner för språkutveckling! Därför har vi grundat Språkbyggarna som är en webbplats full av fakta, inspiration och tips kring barns språkutveckling. Här hittar ni också fler föreläsningar som det går att ordna workshopar kring.
Nytt för i år är att Språkbyggarna finns på facebook och instagram. Kika in på språkbyggarna.se eller följ @sprakbyggarna för tips rakt in i ditt flöde.
I Gnesta kommun går nu språket som en röd tråd från öppna förskolan till skolan, mycket tack vare språkpedagogen Lotta Gustafsson Kankaanpää – eldsjälen som fick Guldhatten 2023!
I Gnesta har man förstått hur viktigt språket är och att språkutvecklande arbete lönar sig från det att barnen är små hela vägen upp genom skolåren. När kommunen fick en ny Familjecentral gick uppdraget att starta upp Öppna förskolan till språkpedagog Lotta Gustafsson Kankaanpää.
Lotta är lärare med vidareutbildning inom språk och kommunikation och arbetade redan inom den centrala barnoch elevhälsan. Nu kan hon följa kommunens elever från att de är 0 till 16 år.
– Tidiga insatser har alltid varit ledordet för mig, säger Lotta, som också har egen erfarenhet av att vara förälder till ett barn med funktionsvariationer. På öppna förskolan har vi möjlighet att stötta och utbilda vårdnadshavarna i vikten av att ge sitt barn ett rikt språk och ett stort ordförråd. Alla som vill får vara med på TAKK-kurs, och vi pratar ständigt om vikten av att läsa böcker och leka med sitt barn.
En dag på Öppna förskolan har en tydlig struktur. Miljön är inspirerande, med TAKK och bildstöd på väggarna, och varje dag klockan tio blir det sångsamling med tecken och böcker. I samarbete med biblioteket blir det också högläsning och familjerna kan få ”bokrecept”, med speciellt utvalda böcker till sina barn, eller ”språkväskor” med material att låna hem.
– Böcker med tecken, som till exempel serien om Olle och Mia, har varit populära, och det var faktiskt när vi läste dem som det växte fram en önskan från vårdnadshavarna att få lära sig mer om tecken, berättar Lotta.
Hon och elevhälsans talpedagog håller också kurser för personal på kommunens förskolor och skolor, både i TAKK, men också om bildstöd, språkstörning och NPF.
– I skolan arbetar vi sedan vidare med Kommunikationsstöd i undervisningen. När årskurs 7-9 hade besök av Skolinspektionen för inte så länge sedan skrev de i sin rapport att undervisningen präglas av tillgänglighet för elever med NPF. Detta betyder att långt fler elever blir mötta där de är i sin språkliga utveckling i skolan, vilket jag tycker är oerhört viktigt!
Hur känns det att ha fått GuldHatten?
– Det är fantastiskt roligt att efter många års arbete få denna utmärkelse och uppmärksamhet. Jag hoppas att det arbetssätt som jag har utvecklat sprids så många flera barn och vårdnadshavare kan få del av detta för barnens bästa.
I nästa HattenBladet vill vi lyfta något nytt fantastiskt som ni gör för barns språkutveckling. Passa på att nominera er själva eller någon annan.
Hur gör man?
Skicka ett mejl till info@hattenforlag.se och beskriv hur ni arbetar. Ange GULDHATTEN i ämnesraden. Lägger ni med en bild eller videosnutt blir vi extra glada!
Vad ska jag beskriva?
Det kan vara om ni har gjort något speciellt i ett projekt, kommit på något roligt i vardagen, eller vad som helst som har med barns språkutveckling att göra.
Utmärkelsen?
Förutom ära, berömmelse och en guldhatt, ligger 10.000 kr i prispotten!
Marianne Sundell (logoped), Eva Stenström (förskollärare), Nina Linjer (logoped) och Hanna Wennerberg (förskollärare) från Språkförskolan Bamse
Guldhatten går till
Språkförskolan Bamse!
Att förskolan är viktig för barns språkutveckling är självklart, men på en språkförskola får orden ännu större plats. Följ med till Språkförskolan Bamse som fick Guldhatten 2024.
På en språkförskola går barn med grava språkstörningar och där jobbar inte bara förskollärare utan även logopeder. Grupperna är små för att varje barn ska få allt stöd de behöver för att stärka språk och kommunikation inför skolstarten.
Hur ser en dag ut hos er?
Vi tar emot barnen utomhus på morgonen. När alla har kommit samlas varje avdelning för morgonsamling. Vi använder bildstöd för att presentera och visualisera dagen – vad som har skett och vad som ska ske.
Under dagen gör vi sedan olika språkutvecklande aktiviteter, mest i små grupper. Det kan både vara strukturerad språkträning eller att vi följer barnen och ger stöd i den fria leken. Barnen får även individuell behandling hos logopeden.
Finns det något ni sett som är extra viktigt?
Samarbetet logoped – förskollärare. Det har gjort att alla som arbetar med barnen kan anpassa undervisningen och den språkliga nivån utifrån barnens individuella behov.
Sedan finns det många aktiviteter som vi ser är viktiga. Högläsning i mindre grupper till exempel – vi försöker alltid få till att en vuxen kan läsa för endast ett eller två barn.
Kan ni se att barnen utvecklas?
Ja, vi kan se barnens utveckling i lek, samspel, självförtroende, självständighet – och vi får även återkoppling från föräldrar. Sedan använder vi också standardiserade språktester som visar barnens språkliga utveckling.
Har ni något tips till pedagoger på andra förskolor?
Dela upp er i små grupper när det är möjligt, använd er av bildstöd och TAKK, och se till att läsa högt tillsammans.
Hur känns det att ha fått Guldhatten?
Mycket roligt och hedrande. Det är viktigt att språkförskolan som behandlingsinsats uppmärksammas då vi ser att det ger resultat. Det behövs fler språkförskolor!
Här vävs språkträningen in i temat natur, och barnen utforskar myror och myrstackar.
Varje år vill vi lyfta något fantastiskt som ni gör för barns språkutveckling. Passa på att nominera er själva eller någon annan.
Hur gör man?
Skicka ett mejl till info@hattenforlag.se och beskriv hur ni arbetar. Ange GULDHATTEN i ämnesraden. Lägger ni med en bild eller videosnutt blir vi extra glada! För att vara med i denna omgång behöver vi er nominering senast 31/5 2025.
Vad ska jag beskriva?
Det kan vara om ni har gjort något speciellt i ett projekt, kommit på något roligt i vardagen, eller vad som helst som har med barns språkutveckling att göra.
Utmärkelsen?
Förutom ära, berömmelse och en guldhatt, ligger 10.000 kr i prispotten!
En dag på Öppna förskolan har en tydlig struktur. Miljön är inspirerande, med TAKK och bildstöd på väggarna, och varje dag klockan tio blir det sångsamling med tecken och böcker. I samarbete med biblioteket blir det också högläsning och familjerna kan få ”bokrecept”, med speciellt utvalda böcker till sina barn, eller ”språkväskor” med material att låna hem.
